Bland de första att tänka förebyggande

Redan när hon läste medicin på 70-talet var det tydligt för Mai-Lis att många av de stora sjukdomarna - hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma - hängde ihop med hur vi lever våra liv. Men ändå var det knappt någon som pratade om hur man kunde förhindra dem.

- Jag var allmänläkare från början och har sedan jobbat i över 25 år på hjärtklinik, berättar Mai-Lis. Jag började tidigt att se kopplingarna mellan våra livsstilar och de sjukdomar vi drabbas av. 

På 80-talet, när hon jobbade som distriktsläkare i Sollentuna, fick hon chansen att tillsammans med kollegor börja göra något åt det. Hon hade en chef som gillade nya idéer och lät henne och några kollegor starta ett förebyggande hälsoprogram, något som var väldigt ovanligt då.

- Utan den chefen hade det aldrig gått. Nya idéer behöver backas upp av ledningen, annars kommer man ingenstans, säger hon.

Hon var bland de första i Sverige som började prata om fysisk aktivitet som en del av behandlingen, vilket idag känns självklart men då var ganska radikalt.

- Jag har träffat tusentals människor genom åren i vården, och gång på gång har det blivit tydligt att merparten av våra symptom, besvär och sjukdomar här i vår del av världen - och snart kanske över hela världen - är kopplade till våra levnadsvanor. Det är inte längre undernäring och infektioner som dödar flest, utan det är hjärt- och kärlsjukdomar, säger Mai-Lis.

Forskning som gör skillnad på riktigt

Ett av de mest spännande ögonblicken i hennes forskning kom när hon och hennes team gjorde en studie på nyblivna pensionärer. Deltagarna var alla 68 år, hade bukfetma, höga blodfetter och levde ganska stillasittande liv. Hälften fick fysisk aktivitet på recept, och resten fick bara allmänna råd. Efter ett halvår såg de slående resultat. De som fick fysisk aktivitet på recept ökade sin aktivitet, de satt två timmar mindre per dag, motionerade mer och tog fler steg. De gick ner i vikt, midjeomfånget minskade, halsomfånget blev mindre, blodfetter blev bättre och blodsockret stabiliserades. 

- Men det mest fascinerande var det vi såg på cellnivå, säger Mai-Lis. Vi tog vita blodkroppar från blodprover och tittade på kromosomernas ytterände, telomererna. Längden på dessa brukar ses som ett mått på vår biologiska ålder. Ju längre de är, desto yngre är vi. Och vi såg att de som bröt sitt stillasittande förlängde sina telomerer efter bara sex månader. Det var ett sådant ögonblick som jag tänkte, wow. Att något så enkelt som att röra på sig kan påverka våra celler och kanske till och med bromsa åldrandet - det är ju helt fantastiskt!

- Ett annat viktigt resultat var när vi efter många års arbete med att utvärdera det preventiva programmet i primärvården i Sollentuna kunde visa att det ledde till ett friskare och längre liv. De som deltagit i programmet hade en lägre risk att bli sjuka och dö i förtid.

I våras var hon med och publicerade en studie där de såg att redan hos åttaåringar ser man en oroande kombination av bukfetma och svaga muskler.

- Du kan vara ganska tung så länge du har muskelmassa och kondition, men idag, när vi sitter 9-10 timmar om dagen har vi inte längre starka muskler. Att se denna kombination redan hos barn var mycket oroande och studien fick stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands.

- Den fysiska aktiviteten har minskat stadigt sedan hundratals år tillbaka. Först var det industrialiseringen, sedan urbaniseringen, men det var den digitala revolutionen som verkligen förändrade allt. Det hände något då, och vi ser nu effekterna av det, säger Mai-Lis.

Sittsjukan slår över alla åldrar

Sittsjukan har slagit över alla åldrar och samhällsgrupper. Idag sitter skolbarn mer än 10 timmar av sin vakna tid, och 5-åringar sitter i genomsnitt 9 timmar om dagen. Vi är idag stillasittande upp till 70 procent av vår vakna tid. Den totala fysiska aktiviteten har alltså minskat markant, även om det vi kallar motionerande inte minskat, säger Mai-Lis.

- Motionera ska man göra minst 150 minuter i veckan. Sätt upp en målsättning att röra på dig 30 minuter om dagen med måttlig ansträngning, och du kan dela upp detta i kortare pass som du kan lägga ihop under dagen. Och kom ihåg att varje minut räknas, även om det inte är sammanhängande. Det gör stor skillnad, och när du klarar ditt mål kan du höja ribban lite till.

Emellan motionspassen sitter vi väldigt mycket

En av de största utmaningarna för hälsan idag är det långvariga stillasittandet mellan våra motionspass. Mai-Lis betonar vikten av att bryta stillasittandet och öka vardagsrörelsen.

- Man behöver bryta långvarigt stillasittande och ta en rörelsepaus minst en gång i halvtimmen, säger Mai-Lis. Och minst två till tre gånger i veckan behöver vi ha inslag av styrketräning. Det handlar inte bara om kondition, utan vi behöver också ha muskelmassa för att hålla oss starka och friska. Ungefär så ser de aktuella rekommendationerna ut.

Och när det gäller stegräkning har nya studier visat att 10 000 steg om dagen är en bra maxeffekt för unga och friska. Men för äldre personer eller de med underliggande sjukdomar kan det vara en risk att röra sig för mycket, så här gäller det att inte överdriva utan att hitta en nivå som ger effekt men är riskfri.

- Vi skulle behöva skräddarsy rekommendationer efter individens blodfetter, vikt, ålder och konditionsnivå. Råden skulle vara ganska olika för tio personer med olika utgångslägen, säger Mai-Lis.

"Vi har byggt bort rörelsen"

Enligt Mai-Lis är det vår moderna livsstil som är en av de största bovarna när det gäller vår hälsa.

- Vi har byggt bort rörelsen. Vi skjutsar överallt, tar hissar istället för trappor och sitter stilla större delen av dagen. Det är en miljö som gör det svårt att leva hälsosamt, och det påverkar oss mer än vi kanske vill tro.

Hon är noga med att förklara att det inte handlar om att springa maraton eller gå till gymmet varje dag, det viktiga är att börja någonstans.

- Varje rörelse räknas. Att ta en paus från sittandet minst en gång i halvtimmen kan göra stor skillnad. Och två till tre gånger i veckan behöver vi göra något som stärker musklerna.

"Njut av kakan - ta en till!"

Under pandemin skrev hon boken Ta en kaka till!, och titeln kanske låter lite oväntad från någon som ägnat sitt liv åt att prata om hälsa. Men för Mai-Lis handlar hälsa om balans - att må bra i både kropp och själ.

- Jag har skrivit många böcker, men Ta en kaka till!  är en bok som betytt mycket för mig. Den är rolig och annorlunda, och jag skrev den under pandemin när jag funderade mycket på den skuld som många känner kring hälsosam livsstil. Jag har mött så många, särskilt kvinnor som säger "nej tack, jag ska inte ha någon kaka". Men fikastunden är viktig! Det är då vi tar en paus, och ofta då vi samtalar om de allra viktigaste sakerna. Och kaffe, det är bra för hälsan - så länge man inte dricker för mycket. Och, kakorna med lite mindre socker, mera fibrer och hälsosamma fetter är lika goda. 

Hon skrattar lite och säger:

- Så njut av kakan, ta en till om du vill! Det handlar om att leva hälsosamt men också att leva gott. Och jag vill att läsaren ska förstå att det inte är någon motsättning att leva hälsosamt och att leva gott.

Svenska män och kvinnor lever längre

Livslängden har ökat, och svenska män har klättrat till plats nummer två i världen när det gäller livslängd, efter Schweiz. En svensk man lever i genomsnitt 82 år och svenska kvinnor har också gjort framsteg, och klättrat från plats 16 till 10. Svenska kvinnor lever nu i genomsnitt 85 år.

- Min syn på åldrande har verkligen förändrats. Jag ser att vi kan bli ännu äldre om vi håller oss friska. Det är spännande att åldras, för referensramen bara växer och växer och på något sätt bär vi fortfarande alla åldrar inom oss. Jag skulle önska att vi i samhället hade mer respekt för de olika åldrarna. Mer respekt för barnen, så att vi faktiskt frågar dem innan vi bestämmer vad vi ska göra tillsammans. Respektera den som är mitt i livet, som sliter med jobb och familj, men också respektera den äldre som kanske är pensionär. 

För Mai-Lis handlar det inte bara om att leva längre, utan också om att leva ett rikt liv genom alla åldrar.

Prins Daniels ord om hälsoklyftor

Trots att hon egentligen borde vara pensionär, fortsätter Mai-Lis sitt arbete. Hon forskar, undervisar och tar på sig expertuppdrag både i Sverige och internationellt. Och hon ser att en förändring är på gång.

- Idag arbetar 17 av 23 regioner med riktade hälsoundersökningar, där människor också får samtala om sina levnadsvanor. Vi är på väg mot en mer förebyggande vård, äntligen.

Men samtidigt växer hälsoklyftorna, något som oroar henne mycket.

- Prins Daniel sa en gång vid ett möte på Karolinska Institutet: "När hälsoklyftorna ökar, minskar det vi har gemensamt." De orden har fastnat hos mig, för de är så sanna. Skillnaderna i hälsa blir bara större, och det är farligt. Vi blir äldre, men det gäller inte alla. Livslängden är starkt kopplad till utbildning och ekonomiska faktorer. Alla ohälsosamma vanor tenderar att samlas i samma grupper. Stress, brist på pengar och arbetslöshet är starka ohälsofaktorer, och bland de största riskfaktorerna.

Mai-Lis lyfter även en annan modern hälsofara.

- Vi sover allt mindre, och det är verkligen en hälsofara. Sömnen är otroligt viktig för vår hälsa. Det är under sömnen vi återhämtar oss, bygger muskler och reparerar oss psykiskt. Vi behöver den återhämtningen för att vara friska och må bra. Om man sover mindre än sex timmar per natt under lång tid kan det vara skadligt för hälsan. Åtta timmar per natt är det som rekommenderas för en vuxen.

Framtiden börjar med ett steg

Om det är något Mai-Lis vill att fler ska förstå, så är det att det aldrig är för sent att börja.

- Sätt ribban så lågt att du inte kan missa den. Ta en rörelsepaus, gå en kort promenad, gör något som känns enkelt - varje steg räknas.

Och hon har inga planer på att sakta ner själv. Just nu skriver hon på två nya böcker, en om vardagsrörelse tillsammans med idrottsmannen Mattias Sunneborn, och en ny matbok.

- Jag jobbar fortfarande mycket med forskning, även om jag borde vara pensionär. Jag håller också på med expertuppdrag och undervisar, både här i Sverige och utomlands. Jag har haft förmånen att göra det i många år och har sett en sån förändring både på individ- och samhällsnivå, säger Mai-Lis.

För Mai-Lis Hellénius började allt med ett ögonblick på en intensivvårdsavdelning, men hennes arbete för att förändra folkhälsan fortsätter, ett steg i taget.

Artikeln publicerades den 25/3 2025. Alla bilder i artikeln är tagna av fotograf Martin Stenmark.